I går gick Lena till en kompis efter att hon ätit middag, tacos som fanns kvar efter fredagen!
När kl. var 20.00 ringde jag och bad mamman skicka hem henne. Frid och fröjd, hon kommer hem. Men så berättar hon att hon fått mat hos dem. (Det här är en kompis som hon precis har börjat var med, första gången var för ett par-tre veckor sedan, så vi känner inte föräldrarna så där jättebra).
-Jaha, säger jag, varför då? Du hade ju ätit middag redan! Lena tittar oförstående på mig och säger att:
-Nä det har ja ju inte!
-Eh, jo säger jag. Du åt tacos!
-Men det var ju inte middag säger hon!!!!!
-Jo men det är det ju säger jag, och tänker att jaja hon var väl lite sugen då. Efter en liten, liten stund, går det upp ett litet ljus för mig,
-Men du, säger jag till Lena, sa du att du inte hade ätit middag till denna familj?
-Ja, men det hade jag ju inte säger hon!
Kul i jul, vad ska de tro? Att hon inte får någon mat? Hon går dit vid 17-tiden och jag ringer efter henne först 20.00! Jaja, jag lär väl träffa på föräldrarna något så jag får väl tala om på ett fint sätt hur det faktiskt låg till, att Lena helt enkelt var sugen på hamburgare som det bjöds på hemma hos dem!
Där får man för att man försöker få barnen att vara ärlig! Hon tyckte ju av någon anledning att hon inte hade ätit middag, och då säger ju hon förstås nej, på en direkt fråga! Ärligt och bra!
När kan man börja lära barnen det här med att det kan vara ok att ljuga ibland? ;-D (Inte för att hon hade behövt ljuga här, för hon hade ju faktiskt ätit!) För det är det, ibland! Och hur lär man dem skilja på ok, och inte ok! Svår nöt!
Det är okej... Man får skratta... Jag bjuder på den! *s*
SvaraRaderaHejsan vännen!
SvaraRaderaVilken mysig och gullig dotter du har. men jag förstår henne och en hamburgare är aldrig fel.
Sköt om dig och ha en fortsatt bra dag.
Kram marina
Haha,,dessa barn. Förstår ju att hon säger till dem att hon inte ätit om det vankades något gott där ju. men förstår även dig som mor om vad de skall tänka när hon säger att hon ingen middag fått. När jag var lite så hade jag sagt till min granne att jag inte fick någon mat,,hon larmade direkt,,Jag hade väl sagt att jag inte fått något för att hon bjöd på något gott oftast över staketet när hon var ute efter sin post :-) När det gäller din kommentar till mig sist angående min dotter så har jag full förståelse. Allt har varit lugnt på denna front,,men visst är man orolig. Men vad gör man?? Man kan inte tvinga dottern att lämna honom. Bara att be till gudarna att det inte händer något igen. Ha en fin måndag :-)
SvaraRadera